Äntligen!
Yngsta långa med bästa vän klampade in genom dörren. Strax efter kom flickvännen och strax efter det näst yngsta långa som åkt med samma buss. Med henne kom även långa väninnan med pojkvän.
Alla hemma! Det svirrar och snurrar och låter i lägenheten. Dunder och brak och hård musik från "vardagsrummet", poppigare rocktoner och medsjungning från sovrummet och på spisen står pastavattenkastrull nummer 2 och kokar förhoppningsvis snart.
Pasta med skinksås är en favorit och såsen hade räckt till alla hungriga, men pastan räckte bara till varsin lagom portion. Vi är inte så lagom här. Jo, yngsta och flickvännen (fast hon äter väl nästan för lite kan jag tycka...) men bästa kompisen, näst yngsta och jag är storätare! Mat är ju så gott!
Liv och rörelse - jag älskar det! Vi har det galet mysigt. Liten Ram-sné ligger och sover mot mitt ben, där jag sitter i min säng med datorn i knäet.
Snurret i skallen gav sig lite efter att maken varit här. Men helt borta är det inte, för i så fall hade jag just nu varit på väg till gospelsångeri.
Jag funderar på att övertala bästa kompisens mamma, dvs bästa Saran att komma och tea med mig. Hon kan ju ta med sig sin son hem sen om hon vill.
Nu kokar pastavattnet, så om några minuter äter vi igen.
Hej hopp i solnedgången!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar