I söndags fyllde jag år. Ja, jag vet. När man fyller 41 är man för gammal för att vilja bli firad. Men nä! Det gäller inte mig!
Pappa med samba, bästaste Saran och spontanbesök från flera håll. Jag gillar't.
Så frågade någon om jag jobbar mycket. Men det gör jag ju inte. Det är många småsaker, men inte så många timmar sammanlagt och inte så mycket av det som är jobb riktigt...
Det skulle jag inte ha sagt!
I morse vaknade jag av telefonen.
Bokad hos mina favoritäldre idag 14 - 21 och på söndag 08-20. Najs!
På lördag kväll spelar jag på det lokala pizzahaket och så har jag ju min kontaktis på onsdag som vanligt. Ja, dåså. Då gick den här veckan ihop någorlunda också.
Så gick vi en liten sväng till närmaste förskolan. Den med alla små bolltofsflickor och sötispojkar från massa olika länder. Min favvoarbetsplats bland förskolorna. Jag och yngsta långa skulle köpa en begagnad mobil av en kollega där. När jag gick därifrån var jag tillfrågad om jag kunde jobba torsdag och fredag också. Jajamen!
Så nu jobbar jag kvällen idag, imorgon kommer en reporter och intervjuar mig inför uppstarten av min blogg i lokalblaskan och sen ska jag umgås med kontaktis och vara på ett mycket spännande möte. På torsdag kanske jag jobbar och sen hjälper jag ett gäng herrar att förenkla svenskan i körteoriboken. På fredag jobbar jag på förskola, lördag kväll är jag trubadur och på söndag jobbar jag långpass.
Jag tror det var bra att jag inte jobbade igår...
Men oj så roligt det är att vara efterlängtad på arbetsplatserna! Vilken egoboost!
Varma kramar till alla, för nu känner jag mig så älskad så jag glöder!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar